Halloweenfika!

 Idag hade vi Halloweenfika! Det har hängt lite löst, för barnen har varit krassliga om vart annat under den gångna veckan, men det blev av i alla fall :) Det var jättetrevligt :)) Vi hade ordnat lite fika och en skattjakt där barnen fick följa en karta runt på gården och samla pusselbitar. Avslutningsvis hamnade de hos mig i uthuset och jag hade klätt ut mig till häxa som bjöd på godispåsar.

Runt 17-tiden hade alla åkt hemöver, barnen och jag tog varsin lång dusch. Nu tittar de på film i "I":s rum och äter kvällsmat medan jag slappar soffan. Imorgon väntar en jobbdag och därefter höstlov :)
Här kommer lite bilder från dagen:

Lyktan vi fick av svärmor och svärfar pryder vår trapp

Lykta vid grinden

Halloweenhäxor! "E" är Waltor (?) i filmen Winx och har hans märke på halsen

Jag är lite lagom vacker inför min roll som häxa på skattvandringen

Bullar, kakor och marshmallowsspöken, glass och maränger

Kladdkakor med spökpynt för de vuxna

Lysande och blinkande dödskallar prydde bordet

Stick du stygga spöke, för du finns ju inte!... Eller...?

Nu var det igång igen - spökerierna. Ni som har följt oss här på bloggen vet att det inte är första gången vi råkar ut för oförklarliga saker. När vi bodde i lägenheten råkade vi mellan varven ut för en del spökerier (?). Men här har det faktiskt varit lugnt. Enda tills för några månader sen vill säga. Jag trodde att det garanterat skulle finnas spökpotential i detta hus när vi flyttade in, eftersom det är ett så pass gammalt hus. Men det har varit tvärlugnt hela första året.

Men som sagt, på sistone har det börjat hända grejer. Vad det är som skett kommer jag strax till, men jag vill börja med att säga att jag aldrig har känt mig rädd här eller illa till mods. Inte ens när det hänt lite konstiga saker såsom att jag hör steg, nåt ramlar i golvet (fast det inte gör det) osv. Jag gissar att det är nåt/nån som tillhör oss som stökar runt eftersom vi haft perioder både i lägenheten och även innan dess när vi hyrde in oss i ett hus inne stan. Vi har ju några på "den andra sidan" ;)

Nåväl. De senaste månaderna har jag mellan varven upplevt följande;

• Steg/dunsar. Jag kan stå nere i köket eller hallen och höra dunsar/steg uppifrån i "E:s gamla och i "E":s nya rum. Detta sker såklart när båda barnen är nere eller ligger och sover samt att katterna är nere eller ute. Det finns alltså ingen naturlig förklaring till varför det ska dunsa ljudligt från ovanvåningen. 
• Barngråt. Fler ggr har jag trott att "E" vaknat när han somnat om kvällen eller att någon gjort sig illa där uppe när jag varit nere. Jag har rusat upp och undrat vad som hänt och där sitter båda barnen och leker och undrar varför jag kommer springandes. Det är ingen som sagt nåt, ropat eller varit ledsen. 
• Här om dagen var det någon som sa "hej"! Klart och tydligt här inne. En man. Pigg och klar röst. "Vem var det som sa hej?", undrade "I" som satt bredvid mig. Jag slog bort det med en lugnande kommentar.
• Saker som ramlar i golvet, men när jag går dit och tittar finns det inget som ramlat ner. 

Allt detta har skett otaliga gånger men jag har ändå inte känt mig rädd, tänkt att det nog finns en naturlig förklaring och om det inte gör det - om det faktiskt finns någonting övernaturligt här - så gör det mig inget. Det stör mig inte. Men igår kväll blev jag faktiskt rädd på riktigt...

Jag hade lagt mig i sängen. Det hade stökat runt lite här hemma under kvällen. Nåt ramlade i golvet när jag la "I". Två ggr kunde vi höra saker ramla i golvet och "I" undrade så klart vad det var. "Äh, inget, det är väl nåt bara", lugnade jag. Jag hörde dunsar från det som ska bli mitt och "J":s sovrum när jag stog nere i köket. Till saken hör ju att detta rum i nuläget står helt tomt. "E" sov, "I" sov och katterna var ute - ingen kunde vara där. Jag var hemma själv, "J" jobbade.

Efter ett tag la jag mig för att sova. Jag hade radion på och strölyssnade lite på Karlavagnen som "J" sände. Plötsligt hör jag en duns mellan "E":s rum och vårt blivande sovrum. Kort där efter hör jag hur nåt ramlar ner på "E":s golv, typ som en hög med papper. Det blir tyst en stund. Jag går dit och tittar. Inget ligger på golvet, allt ser ut som vanligt. Jag lägger mig igen, vänd mot "E":s dörr. Då händer det... Sakta, sakta börjar hans dörr att åka upp på glänt. Först tror jag att jag ser i syne, så jag sätter mig upp och stirrar verkligen på dörren! Men den bara fortsätter att glida upp.

När det går upp för mig att dörren faktiskt rör sig - utan att nån katt är inne, utan att "E" vaknat, utan att vi har något som helst slags lut på golvet som skulle kunna förklara att denna dörr öppnar sig själv - blir jag rädd! Och arg!! Jag kan tåla dunsar, små knepiga ljud mm men när det går över i sådana saker som att dörrar rör sig själva - då får jag nog! Så jag klev upp och slet upp dörren och sa ut i tomma luftet; "Nu får det vara nog! Nu räcker det! Jag blir rädd!". Därefter blev det såklart lugnt och jag la mig och somnade (faktiskt).

I morse var jag tvungen att berätta det för "J", det kändes ju nästan lite overkligt eller som om jag bara hittat på. Men det gör jag inte! Det visade sig att han också hört saker och att "I" fällt kommentarer till honom med.

Så vad är då detta? Jag har ingen aning...Jag har ingen förklaring... Jag vet bara att detta sker och jag kan inte hitta nån förklaring varför. Och jag tror ju på att det finns saker som vi inte ser, en värld efter detta... Men vem det är och vad denna någon vill är oklart... Men är jag rädd? Nää, jag tycker om vårt hus. Jag är inte rädd. Det är ett "snällt hus" i grund och botten :)

Belysning!

Idag var det en skön em med hela familjen samlad några timmar innan pappa "J" skulle jobba kvällspass på radion. Det blev till att montera upp trädbelysningen som i detta nu skiner så vackert utanför :) En härlig och god middag tillsammans med levande ljus. Och kvällen avslutades för min del med lite evigt ommöblerande samt tvätt av trappsteg.

Natti natt!

Pissigt humör, toastopp och lite lätt förvirrad??!

Ok. Idag höll jag "I" hemma pgr höstblåsor o munnen. Rätt lugnt. Hon var bättre än igår och pigg, men några envisa blåsor fanns kvar. Haft lite svårt att äta från och till under dagen, men helt ok. Vi har myst runt hon och jag. Sen när jag precis hade konstaterat att hon kunde gå iväg till skolan imorgon blir hon plötsligt superhes! Jaha??? Tempen låg på lite gräns. Ok, då får hon vara hemma imorgon m "J". Men nu - pigg som en mört men hes och halsont... Jaha? Vad gör man?? Vi får väl se.

Själv har jag varit på pissigt humör hela dagen, enda sen vi fick världens stopp i toaletten i morse. "E" kissade och tog på tok för mycket papper. "Lugn, bara lugn! Mamma fixar :)", tänkte jag som brukar kunna lösa sådant enkelt genom att hälla på en stor hink med vatten. Men efter otaliga försök var det fortfarande TVÄRSTOPP! Vi provade allt möjligt, men inget hjälpte. Detta irriterade mig hela dagen! Jag hade ingen lust att bränna pengar på en rörmokare!

När jag och "I" var ute och snurrade runt köpte vi ett rensband. När vi kom hem testade vi det. Men det funkade inte ALLS! Jag blev ännu mer irriterad och gick istället ut för att försöka få upp belysning i trädet, allt medan barnen retades med varandra intill. Tänk att de orkar hålla på!

Efter ett tag gick vi in och jag började med maten. Under tiden googlade jag vidare om stoppet i toaletten och hittade en sida där "rörmokaren tipsar".  Tydligen skulle man "GÅ LOSS" med rensbandet. Man skulle INTE vara rädd för att "GÅ LOSS" ordentligt. Så medan "J" passade maten, gick jag loss med rensbandet RIKTIGT ORDENTLIGT! Och ta´ me´ tusan om det inte lossnade!!! Tjohooo!!! Och med med proppen lossnade även mitt dåliga humör :) Som om jag hade befunnit mig på en fotbollsmatch höjde jag en segrande hand i vädret och vrålade ut " JA!!! DÄR SATT DEN!!!! SATAN!!!!!!" Detta upprepades x antal gånger, varpå min man stirrade på mig som om jag helt tappat fotfästet, tog sig för pannan och bara skakade på huvudet. Ja, jag kanske har tappat det... ;)

Nu pysslas det för fullt i detta hus. "J" river tapet uppe, jag sitter i trappan och försöker lossa på resterna av heltäckningsmattan med T-röd och barnen pysslar på. Imorgon blir det jobb+kvällsmöte för min del. På morgonen blir det blodprov för kli på kroppen.

Ciao på er!

Ett genombrott! ?

Ännu en helg börjar lida mot sitt slut. Det känns helt overkligt att det är sista veckan i oktober och därmed snart NOVEMBER!! När blev det det??! Shit, jag hänger verkligen inte med. Ibland kommer man liksom in i sådana där stim av... vadå?...VARDAG...JOBB och det känns som om allt bara går i ett. Just nu är jag inne i en sådan period. Det känns som om det enda jag gör är att gå och lägga mig! Jag hinner ingenting! Ni kan säkert känna igen er :)

Men i fredags hade jag tidig dag på jobbet, därefter åkte jag och storhandlade i lugn och ro på Gränby, "J" hämtade barnen och svärföräldrarna kom runt 14-snåret. Så jag hade en lugn färd hemöver. Och med bra musik på hög volym i bilen på väg hem, hann jag faktiskt SE hur bedövande vacker hösten är! Himlen var klarblå och träden lysta röd och gula. Ibland är det som om man bara kör på med huvudet i sanden och hinner inte ens se årstiderna som kommer och går. Det är märkligt...

Helgen har varit lugn och skön. Men barnen har varit lite skruttiga. "E" har haft blåsor på tungan och lite feber på fredagen, "I" blev hängig igår lördag. Men det verkar skapligt idag tycker jag så som det ser ut nu är det ingen VAB imorgon i a f.

Lördag em blev en film-em. Allt för att jag skulle hinna få någonting gjort. Japp! Det stämmer! Jag drog en föräldraklassiker och satte barnen framför inte bara 1 utan 2 filmer!!! De ritade och pysslade samtidigt som de tittade och jag hann göra i ordning "I":s garderob, rensa ur barnens rum+städa dom och riva bort heltäckningsmattan i trappan!

Javisst! Ett genombrott på trappfronten! Det var svärfar som helt sonika drog bort en bit bara för att se hur det såg ut under. Vi hade ju snöat in på att det skulle vara fult underlag fyllt av klister som inte gick att få bort. Men så var det inte! Det var fina trappsteg i furu och sista bitarna av lim och matta går faktiskt ganska lätt att få bort :) Så jag ägnade kvällen igår åt att riva matta. Se det första resultatet här nere :) Och som det ser ut nu så behövs bara lite slipning sedan och så kan vi måla :) Och VIPS så slapp vi lägga ut 15 000 - 30 000 på en ny trapp!